Välkommen hit!

DNA-släktforskningen exploderar i Sverige just nu och allt fler släktforskare inser vilken nytta de kan ha av detta nya verktyg i sin släktforskning!

Men hur man släktforskar med hjälp av DNA-tekniken är inte helt lätt att förstå sig på och mycket av den information som finns är på engelska. Därför skriver jag här på svenska om DNA-släktforskning. En liten nybörjarkurs i DNA för släktforskare och tips på hur du väljer test hittar du i menyn här ovan. Lycka till med din DNA-släktforskning!

Buresläkten/ Bureätten DNA
Mitt projekt för DNA-undersökningar av Buresläkten (eller Bureätten som den också kallas) redovisas här. För fakta om Buresläkten rekommenderas att läsa Burefakta.

Posted in Allmänt | Kommentarer inaktiverade för Välkommen hit!

YDNA-träd för R1a i Sverige

Det går att göra spännande saker med Y-DNA resultat! Utifrån ett antal testade personers resultat kan man t e x räkna ut hur släktträdet för dessa personer sannolikt ser ut.

Eftersom jag själv tillhör haplogrupp R1a har jag specialstuderat de personer i Sverigeprojektet som tillhör just denna haplogrupp och har anor i Sverige. Utifrån deras testresultat har jag skapat detta träd (för fullstor pdf-version klicka här):

Swedish R1a DNA tree

Detta är alltså en illustration på hur de som visat sig tillhöra haplogrupp R1a i Sverige är släkt via sina fädernelinjer. Med i trädet är alla medlemmar i Sverigeprojektet som testat minst YDNA67. Tidsperspektivet är långt med hundratals, eller ibland t o m tusentals, år mellan förgreningarna. T e x bedöms mutationen Z284 ha uppstått ca 2 500 år före kristus.

De olika färgerna markerar de grenar som visat sig ha, eller bedöms ha, vissa specifika mutationer. Trädet har beräknats* utifrån de testade personernas 67 markörer. För att uppnå hög säkerhet i beräkningarna krävs egentligen 111 markörer, men 67 markörer ger ett hyfsat säkert utfall.

Regionala mönster

Intressant är att se hur trädet visar ett antal regionala ”kluster”:

  • En västlig grupp som syns i nederkant med fyra bohuslänska linjer, som tycks ha spridit sig uppåt via Dalsland till Värmland och Västmanland.
  • En mestadels norrländsk grupp i övre delen (”klockan ett” i bilden) som tillhör grenen L448, men som inte har mutationen CTS4179. Här finns säkert en ännu oupptäckt mutation, som binder ihop dessa grenar.
  • Grenen CTS4179 som har en klart västlig utbredning.
  • Grenen CTS8401 som har en klart sydlig utbredning.
  • Ännu en mestadels norrländsk grupp snett nedåt till vänster (”klockan åtta i bilden”) som tillhör grenen Z287/Z288, men där ingen ytterligare gemensam mutation hittats ännu.

I takt med att fler testar sig för minst 67 markörer och när resultaten från BigY-testerna är klara och analyserade, kommer trädet att växa ytterligare och nya grenar identifieras. Om allt går väl ska jag skapa en ny utökad version av detta R1a-träd till sommaren. Om du är R1a och vill vara med i nästa trädversion, se till att du är med i Sverigeprojektet och har testat minst YDNA67.

*) Det fylogenetiska trädet beräknades genom att skapa en distansmatris för alla testpersonernas YDNA67. Distansmatrisen lästes in i programmet Splits Tree där en klusteranalys gjordes med metoden BioNJ för att beräkna ett fylogram. Fylogrammet exporterades till programmet FigTree där det grafiska trädet skapades. De personer som testat positivt för någon SNP användes som guide i hela processen.
Posted in Avancerat, R1a, YDNA | Kommentarer inaktiverade för YDNA-träd för R1a i Sverige

YDNA – Hur många markörer ska jag testa?

Ofta ställs frågan om vilken testnivå (12, 36, 67 eller 111 markörer) man ska välja när man testar sitt Y-DNA (alltså det DNA som kommer via den raka fädernelinjen). Svaret är: Det beror på hur mycket du vill veta och vad du vill kunna göra med resultaten. Och förstås på hur mycket du är beredd att betala.

-Är dyraste nivån (YDNA111) bäst? -Bäst ja, men inte mest prisvärd. Mitt generella råd är att beställa test av 67 markörer! Vid 67 markörer är resultaten på en tillräcklig nivå där dina matchningar är relevanta, där din detaljerade haplogrupp ofta kan identifieras och där resultatet vid behov kan användas i mer avancerade beräkningar för djupare kunskap om avlägsna släktskap via fädernelinjen. Och du kan alltid senare uppgradera till 111 markörer om du vill fördjupa analysen.

-Innebär det att nivåerna under 67 markörer är värdelösa? -Nej, de är absolut inte värdelösa men användbarheten i resultaten är begränsad.

För att reda ut vad de olika nivåerna ger för resultat och vad de kan användas till har jag sammanställt följande tabell, som jag hoppas ska vara till hjälp för den som väljer nivå på sitt YDNA-test:

Antal
mar-körer
Vad innebär en matchning? Hur detaljerad haplogrupp får man veta? Vad kan man göra mer med resultatet?
YDNA
12
Dina närmaste matchningar kan vara så avlägset släkt att den gemensamme anfadern levde för 1000-3000 år sedan. Du får veta vilken huvudgren på mänsklighetens släktträd du tillhör, t ex ”I1”, men ingen information om undergrupp. YDNA12 kan endast användas till att utesluta ett släktskap i historisk tid mellan två mäns fädernelinjer.Det kan aldrig bevisa något släktskap eller användas i några beräkningar.
YDNA
37

Dina närmaste matchningar är personer där er gemensamme anfader sannolikt levde för max 300-500 år sedan.

Mer avlägsna matchningar kan ha gemensam anfader för mer än 1000 år sedan.

Med hjälp av experterna på respektive haplogrupp kan du ibland, med lite tur, få en förutsägelse om vilken undergrupp du tillhör, t ex I1 > DF29 > Z58 > Z60. Resultatet kan användas för att indikera släktskap under det senaste årtusendet mellan två mäns fädernelinjer.

YDNA37 räcker inte till sådana beräkningar som kan göras med YDNA67 och YDNA111 nedan.

YDNA
67
Dina närmaste matchningar är personer där er gemensamme anfader levde för max 200-300 år sedan.

Mer avlägsna matchningar kan ha gemensam anfader för mer än 500 år sedan.

Med hjälp av experterna på respektive haplogrupp kan du oftast få en förutsägelse om vilken undergrupp du tillhör, t ex I1 > DF29 > Z58 > Z60. Resultatet kan användas för att bevisa släktskap i modern tid (efter 1500) mellan två mäns fädernelinjer.

YDNA67 kan även användas för samma typ av avancerade YDNA-beräkningar som YDNA111 (se nedan), men med relativt stora osäkerheter i resultaten.

YDNA
111
Dina närmaste matchningar är personer som är kusiner eller på sin höjd 4-männingar med dig.

Mer avlägsna matchningar kan ha gemensam anfader för mer än 250 år sedan.

Med hjälp av experterna på respektive haplogrupp kan du ofta få en detaljerad förutsägelse om vilken av de kända yttersta ”kvistarna” på haplogruppens gren som du tillhör, t ex I1 > DF29 > Z58 > Z59 > Z60 > Z73 > L1302. Resultatet kan användas för att bevisa nära släktskap mellan två mäns fädernelinjer.

YDNA111 kan även användas för avancerade YDNA-beräkningar med hög träffsäkerhet i resultaten: Man kan beräkna när den gemensamme anfadern för två eller flera personer med YDNA111 levde. Man kan beräkna hur släktträdet med stor sannolikhet ser ut för ett antal personer med YDNA111, d v s i vilken ordning alla är släkt med varandra. (Sådana beräkningar kräver dock kunskap och särskild programvara)

Efter testet

När du gjort YDNA-testet finns det några saker som är viktiga, för att du och andra DNA-släktforskare ska få ut maximalt med nytta av resultaten.

Så snart du fått resultatet och uppgift om vilken haplogrupp du tillhör, ska du gå med i det FTDNA-projekt som jobbar med just den haplogruppen (det är gratis). Detta dels för att experterna på just din haplogrupp då kan hjälpa dig genom att göra en bedömning av vilken av haplogruppens undergrenar du tillhör och dels för att ditt resultat bidrar till forskningen kring just din haplogrupp.

Lägg in uppgift (på ditt FTDNA-konto) om den mest avlägsne anfader på din raka fädernelinje som du känner till, eftersom denne man bar på samma YDNA som du gör och är viktig för andra som letar efter kopplingar till din fädernelinje.

Det du också bör göra är att lägga in uppgifter om din fädernelinje och din haplogrupp i den Svenska Haplogruppdatabasen.

Ska man även testa SNPs?

De YDNA-test som beskrivs ovan testar så kallade ”STR-markörer”. Dessa markörer visar alltså olika grad av släktskap och kan dessutom indikera vilken ”gren” eller detaljerad ”kvist” under din haplogrupp som du tillhör. Själva grenarna i det mänskliga släktträdet bygger dock inte på STR-markörer utan på specifika mutationer (så kallade SNPs), så för att säkert veta vilken gren man tillhör kan man testa sig för en viss SNP (mutation).

Det finns över 25 000 kända sådana här SNPs, så man kan inte bara börja testa sig på måfå. Det är därför bra att först testa minst 67 STR-markörer, för att därigenom kunna få en indikation om exakt vilken SNP man troligen har. Då kan man testa den SNP:n för 39 dollar och få reda på precis vilken gren man tillhör.

Posted in Tips & Råd, YDNA | Kommentarer inaktiverade för YDNA – Hur många markörer ska jag testa?